8 juli 2015

Att hantera börsnedgångar

När börsen rekylerar och faller några procent så brukar det komma in några kommentarer om hur man står ut med att ha "förlorat" hundratusentals kronor på några få dagar.

Svaret jag brukar lämna är att det faktiskt inte påverkar mig negativt i någon större utsträckning och jag går inte och grämer mig över spilld mjölk. I takt med att portföljen växer så måste jag acceptera att en procents förändring i portföljvärde motsvarar en dryg månadslön.

Precis som alla andra utdelningsinvesterare är jag kluven till börsens upp- och nedgångar. Det går inte att förneka att det rätt kul att se att en ny miljongräns har passerats och då det händer brukar det firas med lite skumpa.


Likväl är vi medvetna om att det kanske inte är helt bra med böruppgångar - vi kommer ju att vara nettoköpare av aktier de närmaste fem åren och då är det önskvärt att kunna köpa så billigt som möjligt. Jag citerar inte Buffetts slitna citat om hamburgare då majoriteten av läsarna ändå vet vad som åsyftas...

Hur man hanterar börsnedgångar är naturligtvis väldigt individuellt men för egen del så handlar det primärt om två saker:

Utdelningar
Trots börsens svängningar så håller sig utdelningarna på en relativt konstant nivå. Självklart finns det ett antal bolag i portföljen som sänker, eller helt enkelt slopar, utdelningarna när det är turbulent. Men sedan finns det även ett stort antal "aristokrater" - bolag som under många år i följd har höjt utdelningarna oavsett rådande börsklimat. Summa summarum så brukar utdelningarna öka år för år.

Sparande och uppoffringar
Som redan avhandlats på bloggen så har vi inget reellt sparande. Vi lever ett gott och bekvämt liv, köper i princip allt vi vill ha (återkommer till det), och sedan så åker "det som blir över" in i aktiedepån. Det är inte mer komplicerat än så.

Hade jag som några andra gjort några uppoffringar i min konsumtion så hade jag sannolikt resonerat annorlunda.
Jag har svårt att förlika mig med de mångmiljonärer som sparar och snålar in absurdum för att sedan spekulera på börsen (typ miljonären som värmer nudlar i handfatet på hotellet eller frivid42 som på fullt allvar anser att 400 kronor är en rimlig matkostnad för 20 personer under en dag).

Det kapital jag eventuellt spekulerar bort är pengar vi egentligen inte har ansett oss behöva och då känns det inte speciellt betungande att hantera tillfälliga nedgångar.

Att vi köper allt vi vill ha är naturligtvis en sanning med modifikation men vi köper allt vi anser oss behöva. Ett exempel är vår nuvarande bil som fortfarande är fin och rätt fräsig men den saknar APA (automatisk-parkeringsassistans) och det är något Fru Chansar mest sett i någon Tv-reklam.

Fru Chansar mest hävdar att hon är fullkomligt usel på att fickparkera - hur hon har kommit fram till det vet jag faktiskt inte då hon efter 25 år med körkort faktiskt bara har fickparkerat vi ett tillfälle men det är väl kvinnlig logik...

Någon ny bil blev det inte och då Fru Chansar mest läser den här bloggen så lär det bli kökstjänst för min del de närmaste veckorna...



23 kommentarer:

  1. Hahaha!
    Slutet på ditt inlägg angående fru chansar och fickparkerande är helt underbart :D

    Jag tycker att du har en väldigt sund inställning både till börsen och livet.
    Tänk om frivid eller miljonären går ut och blir påkörda av en bil eller något som gör att de inte kan fortsätta leva sina liv som planerat. Ångesten som kommer att dyka upp lär vara ganska brutal.
    Jag försöker spara mer än jag brukar inför min flytt men det får inte gå ut över min livskvalitet.
    Trots mitt ökande sparande så har jag under sommaren hunnit se foo fighters, summerburst, varit i falkenberg på teater och campat på Marstrand.

    Ta hand om dig och fortsätt skriva kvalitetsinlägg (till skillnad från mig) :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag fattar inte det här påkörd-av-bil scenariot. Om du blir invalidiserad, kommer du då tänka "vilken tur att jag köpte en bil som kan fickparkera iaf"? Eller för den delen "vilken tur att jag inte kämpade som en gnu för att föda 20 pers på 400 spänn den där gången"? (vilket jag fö inte tror att den där frivid sagt, de är väl 5 st i hushållet?

      Radera
    2. Hej BI!

      Tack för din kommentar.

      Att ha ett strukturerat sparande är naturligtvis sunt coh jag tycker du har en skön avvägning mellan sparande och konsumtion. Jag är sjukt avundsjuk på din Foo Fighters konsert :-)

      När går flyttlasset?

      Mvh//Cm

      Radera
    3. Hej Anonym och tack för din kommentar.

      Jag tror att du misstolkar BI:s kommentar en smula.
      Jag tror att han syftar till att hitta en lagom balans och faktiskt leva i nuet då livssituationen kan ändras ganska snabbt.

      Det vore ju rätt oslugt av mig att ljuga så jag föreslår att du läser kommentarerna på följande inlägg - http://frivid42.com/2015/05/17/tv-tips-lana-for-livet. Där framgår det även att det bara är vi "ekonomiskt oberoende miljonärer" som bör unna oss att äta uteluncher till vardags - alltid lär jag mig något nytt.

      Radera
    4. Jag tror att jag mest stör mig på att folk vet bäst vad annat folk mår bäst av, det gäller båda lägren. Själv blir jag inte ett dyft lyckligare av uteluncher, iaf inte frekventa sådana. Jag blir dock rätt lycklig av mina passiva inkomster. Om någon annan vill prioritera lattes och uteluncher så är det inte min plats att raljera om det. Jag har läst på miljonär innan 30, får erkänna att även jag dragit på smilbanden. Men jag skulle aldrig påstå att han kastar bort sitt liv, det är förmätet. Han gör sina val utifrån sina värderingar och vad som skänker honom välbefinnande. Jag utgår från mitt.

      Radera
    5. Tack Anonym, det är så otroligt mycket gnäll på andras val!

      Radera
  2. Nedgångar ska väl behandlas som köplägen och inte säljtillfälle? :) Att man förlorar pengar vid nedgång är en missuppfattning. Förlorar pengar gör man först när den enskilde investeraren tar det beslutet. Eller bolaget man investerat i konkursar.

    Det får gärna fortsätta ner så aktier blir ännu billigare att köpa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Johan!

      Helt riktigt och din kommentar skulle jag gärna införliva i mitt inlägg.
      Som utdelningsinvestere är ju naturligtvis nedgångar bara ett nytt köpläge! :-)

      Mvh//Cm

      Radera
  3. Eftersom jag inte tror att jag kan sälja vid rätt tidpunkt, eller köpa vid rätt heller för den delen, så är ju börsens upp och nedgång rätt odramatisk. Nedgång gör ju bara att jag får mer för pengarna. Så långt är vi nog överens.

    Resten, att det känts värre om du snålat är jag inte med på riktigt. Det bygger på ett märkligt antagande om att vi försakar om vi sparar, vilket jag inte är med på.

    Eftersom jag har en mer ekonomisk inställning än du så hade jag bytt fru om bildiskussionen kommit upp hos oss. Men tala inte om att jag sagt det så får jag stå i köket också!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Tompa!

      Tackar för kommentaren och jag är väl inte helt förvånad att vi inte är helt ense.

      Jag läser din blogg med stort intresse även om jag inte alltid alla gånger delar din uppfatting.

      Konsumtion i sig tror jag inte gör någon glad men jag föredrar entrecôte framför pannbiff, Gigondas framför Côtes-du-Rhône etc. Nu är pannbiff rätt gott det med och en Côtes-du-Rhône är ju fullt drickbar men varför ska jag nöja mig med det när alternativen är så mycket bättre - vi har ju råd?

      Precis som ni så skulle vi klara oss alldeles utmärkt utan bil men jag tycker att det är ganska träligt att åka kommunalt så jag undviker gärna det av den enkla anledningen för att jag kan.

      Och utan att ha en aning så tror jag att även du kan ha dina mörka sidor. Rotar du igenom garderoben så kan jag ge mig f-n på att vi hittar en t-shirt med en krokodil eller en avbild på någon fjantig brittisk "idrottare" - varför det? Icke märkes-tröjor sys i samma fabrik med motsvarande kvalitet men säljs till en bråkdel av kostnaden..

      I det här ämnet kan vi nog vara ense om att vi alltid kommer att vara oense :-)

      Mvh//Cm

      Radera
    2. Fine, grejen är den att det är en speciell känsla av att föredra pannbiff, kollektivtrafik och hemkört rödvin. Frihet på något vis.

      Jag håller på att snickra på ett blogginlägg som svar.

      Radera
  4. Jag får inte känslan av att de som lever för små pengar automatiskt försakar livsglädje. Tvärtom så ser jag i många bloggar en glädje och stolthet över att ha kontroll över sin ekonomi och en avslappnad frihet i att ha ett skyddsnät. Jag tror dessutom att de i många fall noterat att pengar inte köper lycka så de skulle inte garantera något med att spendera mera.

    Sedan är "Mijonär innan 30" ett specialfall. :-)

    Det här kan jag skriva utan att riskera mer kökstjänst än jag redan har!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Daniel,

      Nej såklart och jag instämmer till fullo med dig.

      Det jag svingar efter är de mångmiljonärer som passerat gränsen för vad jag själv tycker är rimligt för ett rimligt sparande.

      Personer som t.ex Udelnings91an hyser jag en beundran för. Han är student men trots det så har han ett imponerande överskott genom sitt sparande och jag önskar att jag var hälften så klok som honom när jag var i hans ålder och hade hans förutsättningar.

      Angående kökstjänsten så tar jag gärna den förutsatt att jag själv får bestämma vad som ska serveras (tyvärr så tror jag inte ar min åsikt räknas just för tillfället...)

      Mvh//Cm

      Radera
  5. Haha, avslutningen fick mig att skratta högt kan jag säga. Antar att du är stationerad i köket nu och kommande veckor. Får du sova på en hård madrass också? =)

    För egen del tänker jag som så att nedgång är av godo, i synnerhet så länge jag är nettoköpare. Fokus ligger helt enkelt kring utdelningarna även om också jag tycker det är kul att följa värdeutvecklingen.

    Det här med att spara eller slösa är intressant. Personligen är jag övertygad om att lycka inte går att köpa för pengar, men i familjen VtF strävar vi efter att hitta någon form av balans. Vissa saker vi tycker om att göra kostar faktiskt pengar.

    Vi har idag en ganska så fin sparkvot (men långt ifrån extrem) och har valt att dra ner på sådant vi kommit fram till inte påverkar vår upplevda livskvalitet. Viktigast tror jag det är att hitta en väg som du klarar av att hålla hela vägen i mål. Skulle vi t ex dra ner på allt vi finner glädje i och som faktiskt kostar pengar har jag en känsla av att vi skulle kunna tappa suget någon stans på vägen. Det finns dock inget facit vill jag påstå, vi är alla olika så viktigast är att hitta vad som fungerar för just dig och det oavsett vad andra anser är "den rätta vägen". Jag tycker man har kommit långt redan när man inser att det kan vara klokt att spara undan pengar varje månad för mer regniga dagar, investera dem och för den delen inte låna ihjäl sig.

    Med vänlig hälsning
    /VtF

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej VtF!
      Vi lämnar Frankrike för Spanien i morgon (och i Spanien blir det hotell) så jag kommer sannolikt komma undan kökstjänsten :-) Däremot kan jag ta gift på att vem som kommer att tvingas vara chaufför de närmaste två veckorna och det svider lite extra då vi kommer att röra oss i vinmakarområden.

      Spara eller slösa är ett ämne som berör och naturligtvis så skruvar jag till det lite extra för att provocera. Det är ju så att majoriteten av alla ekonomibloggar (förutom de renodlade aktiebloggarna) har ett väldigt fokus på minimalism och sparande. Om man som jag då och då kommenterar på andras bloggar om "onödig" kosumtion så brukar det bli rätt livat i kommentarsfälten.

      Precis som du skriver ovan så är det att hitta någon form av balans och vart den nivån ligger är högst individuell.

      Mvh//Cm

      Radera
  6. En liten randanmärkning till detta med slösa och spara. Din provokation triggar ju kommentarer. Så även hos mig.

    Har för mig att det var Hegel som definierade frihet som insikt om nödvändigheten. För att travestera den mannen skulle jag vilja säga att frihet är insikt om ens behov. Till skillnad från Hegel så tror jag inte att det finns en världsande som bestämmer nödvändigheten. Inte heller tror jag att behoven är givna, utan de kan nog kan skilja sig från person till person. Lyckligtvis. De kan vara entrecote, pannbiff eller kanske till och med linsgryta :-)

    Därför tror jag att det är fruktlöst att försöka definiera den rätta konsumtionsnivån. Däremot mycket utvecklande att diskutera den! Endast så kan man nog finna sin egen.

    En annan stor filosof, Mr Money Mustache, har myntat regeln "The Rule of Free":

    "I try to make all spending decisions as if the price were $0.00

    And I make all work and income decisions as if the wage were $0.00"


    Se http://www.mrmoneymustache.com/2015/04/15/great-news-early-retirement-doesnt-mean-youll-stop-working/

    Jag tror att hans slutsatser är relevanta oberoende om man bor i slott eller koja. Min personliga erfarenhet är att mitt konsumtionsbehov minskade på ett fundamentalt sätt när jag blev ekonomiskt oberoende. Kan det vara så att konsumtion ofta egentligen är ett substitut för frihet?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Storugglan för din kommentar och länken till Mr MM.

      Självklart så provocerar jag en smula för att få kommentarer. Det vore oerhört trist att blogga om man inte får lite mothugg då och då.

      Som jag nämnde i ovan kommentar till VtF så har i princip hela ekonomiblogg-etablissemanget ett rätt ensidigt fokus på sparande och är man av annan åsikt så har man ofta "fel".

      Precis som du skriver så finns det inget facit utan konsumtionsnivån är individuell och det finns inga rätt eller fel. Det primära i slutändan är att man har en balans och inte gör en Grekland och lever över sina tillgångar.

      Precis som du och MM skriver så tror jag att en del av konsumtionen är orsakad av att man inte är ekonomiskt oberoende och att man ibland behöver lite extra "treats" för att man "ofri" och behöver lönearbeta.

      Mvh//Cm

      Radera
  7. Håller med Storugglan!
    Efter att man blivit fri, upplever jag att mina konsumtionsbehov stadigt sjunker.

    Det är ju inte vad jag har råd med som bestämmer vad jag köper utan den lycka konsumtionen ger.

    Robotgräsklipparen känns rätt meningslös, när jag ändå behöver motionera och röra på mig!

    SvaraRadera
  8. Jag har följt din blogg i mer än ett halvår och lärt mig att du gärna lägger till en twist i dina inlägg. Strunta i belackarna och fortsätt med det då det är därför din blogg är så underhållande.
    Nästan alla ekonomibloggare är så otroligt politiskt korrekta så det är befriande att läsa här.

    SvaraRadera
  9. Gillar din blogg. Keep up the good work, och ha en härlig sommar!

    SvaraRadera
  10. Jag ber om ursäkt för min dåliga återkoppling. Jag uppskattar alla kommentarer, positiva som negativa och jag brukar sätta är i att försöka besvara alla kommentarer så snart som möjligt.

    Tyvärr så befinner jag mig just nu resande fot och dessutom på platser med tveksam mobil- och internetuppkoppling.

    Stort tack för alla kommentarer och men en önskan om en trevlig sommar!

    Mvh/Cm

    SvaraRadera
  11. Läser som vanligt med stor behållning och smilbanden högt :-)

    SvaraRadera